Så kan vi återskapa
naturens kylande kretslopp
Jordbruk & odling
Skogsbruk
Betesdrift
Våtmarker
Genom regenerativa odlingsmetoder kan jorden binda in mer koldioxid och därmed hålla mer vatten och bli bördigare. Mindre plöjning, täckt mark och fler grödor tillsammans stärker naturens kretslopp och stabiliserar klimatet.
Ett naturnära skogsbruk har större förmåga att binda in och hålla kol och vatten. Genom att blanda trädslag och bevara växtlighet stärks ekosystemen, vilket ger bättre motståndskraft mot torka och extremväder.
Rätt skött bete har en otrolig potential att binda in koldioxid och bygga mullrika jordar som håller vatten. När djur flyttas i rätt takt får växterna återhämta sig, vilket bygger jord, minskar erosion och stärker naturens egna processer.
Våtmarker lagrar vatten, minskar översvämningar och renar vatten naturligt. Genom att återskapa och sköta dem kan vi stärka biologisk mångfald och stabilisera lokala klimatförhållanden.
Lite frågor & svar
Är kor ett klimatproblem?
Nej. Betande djur på rätt sätt är ett av våra mest kraftfulla verktyg för att motverka klimatproblemen.
Det finns mycket forskning som visar på att betande djur i sin naturliga miljö, skött på rätt sätt är ett av de mest kraftfulla redskapen vi har för att motverka koncentrationen av växthusgaser i atmosfären och på samma gång skapa vattenhållande jordar och gynna biologisk mångfald.
I miniserien Roots So Deep gjordes exempelvis en påkostad studie som kom fram till att regenerativt betade marker kan vara en netto sänka för koldioxidekvivalenter på 3,3 ton /ha/år. Detta är alltså medräknat metanrapar.
Multiplicera dessa siffror med jordens totala betesareal (som inte går att odla grönsaker på och som degraderar utan symbios med betande djur) så är du uppe i våra årliga fossila utsläpp. Vi kan inte åstadkomma lika kraftig kolinbindning här som i USA men det säger något om proportionerna och om hur bra betande djur faktiskt är för klimatet.
Kan vi kyla planeten genom att hålla marken grön?
Ja, levande växter omvandlar koldioxid till mull. Mull håller vatten och vatten kyler planeten när det förångas varma sommardagar. En del av värmeenergin strålar sen ut i rymden när vattenångan på hög höjd kondenserar till molndroppar.
Spelar det någon roll hur landskapet ser ut?
Ja, ett naturligt landskap håller massa vatten och när detta förångas får vi vad som kallas latent värme.
Om vi har ett torrt landskap med städer, upplöjda åkrar, asfalt, kalhyggen, uttorkade våtmarker så skapas istället sensibel värme. Marken blir varm helt enkelt. Och det är denna återstrålande värme - långvågig infraröd värme - som tas upp av växthusgaserna, i synnerhet koldioxid och metan.
Vi kan alltså påverka växthuseffekten genom hur vi väljer att våra landskap ska se ut - sätter vi spisplattan på sjuda eller på max?
Vad driver den globala uppvärmningen?
Det som driver den globala uppvärmningen är inte bara koldioxid utan det är fler växthusgaser varav vatten är den i särklass viktigaste.
Men utan energi spelar det ingen roll hur mycket växthusgaser det finns. Energin kommer från solen - och en variation av solaktivitet och jordens förhållande till solen kan mycket möjligt vara en stor del av temperaturförändringarna.
Energin från solen behöver i sin tur omvandlas till värme och återstråla från jordytan, först då tas en del av denna energi upp av växthusgaserna.
Hur påverkar skog och växter klimatet?
Genom att svettas ut vatten kyler skogar och gräslandskap planeten och skapar livgivande kretslopp av regn.
Tillsammans med den vattenånga som svettas ut finns vissa bakterier, pollen och klibbiga substanser som hjälper till att kondensera vattenångan och bilda moln och regn.
Utan växtlighet minskar regnen kraftigt över en region. Varför regnar det till exempel inte så ofta över Sahara?