Vatten i våra landskap
Vatten i våra landskap är ett projekt som vill lyfta en parallell väg mot att lösa klimatproblemen - vattnets väg. Under tre spännande år, 2024 till 2026, kommer projektet, med det formella namnet Vatten som lokal klimatregulator, pågå på Orust och Tjörn med en rad aktiviteter och praktiska försök. Projektet finansieras av Leader Bohuslän tillsammans med Sparbanken Tjörn och Sparbanken Orust.
Bakgrund
Mycket fokus läggs idag på koldioxid och utsläppsminskningar, men har vi glömt bort att naturen är klimatets huvudrollsinnehavare?
Samtidigt som vi ökat våra utsläpp av fossilt kol har vi mer och mer förstört våra landskap. Vi har blivit av med biologisk mångfald, matjord, växter och träd.
Ny forskning visar på hur dessa ekosystem spelar en avgörande roll i att, genom vattnets kretslopp, reglera vår planets temperatur. Det positiva är att vi har goda möjligheter att återskapa naturen och dess kylande mekanismer och vi kan göra det förhållandevis snabbt.
Två nycklar till detta är artrikedom och att hålla marken täckt av levande växter. Detta optimerar förutsättningarna för naturen att ta upp koldioxid från atmosfären och lagra in det i jorden i form av mull. Den kolhaltiga matjordens porösa struktur håller kvar vatten i landskapet likt en tvättsvamp, vilket möjliggör kylande kretslopp av vatten.
På samma gång ökar den mullrika jorden förutsättningarna för matproduktion och grundvattentillgång samt resiliens mot klimatförändringarnas effekter såsom torka, bränder och översvämningar.
Bild på Projektgrupp (Foto: Jonatan Fernström)
Genomförande
Under projektets gång kommer vi att samla in och sprida information, bjuda in till föreläsningar, lyfta praktiska exempel, utföra egna försök och skapa nätverk inom fokusområdena:
● Jordbruk och trädgårdsodling
● Betesdrift och återställande av hagmark
● Våtmarker och kvarhållande av vatten i landskapet
● Skogsbruk
Syfte
Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur enkla, lågteknologiska insatser i landskapet kan motverka den globala uppvärmningen och extremväder.
Mål
Målet med projektet är en utarbetad handlingsplan som stödjer lokal omställning till regenerativa jordbruksmetoder, selektivt skogsbruk och förbättrad betesdrift med återställande av hagmarker. Förmedlat kunskap om vikten att arbeta med landskapet i klimatarbetet och vattnets betydelse i den globala och lokala värmedynamiken. Samt ha tagit fram ett målgruppsanpassat informationsmaterial.
Projektgruppen
Daniel Norén
Projektledare
Rikard Wingård
Permakulturdesigner
Thomas Ivarsson
Entreprenör, regenerativ bonde
Ida Karestrand
Landskapsarkitekt
Andreas Hansen
Verksamhetsutvecklare SV
Kerstin Littke
Hoga Saluhall
David Furuholm
Egnahemsfabriken
Niklas Wennberg
Pond Fish and Greens
Frågor & svar
Hur bidrar projektet till att sänka temperaturen i landskapet?
Genom att återskapa naturliga vattenflöden och hålla marken grön kan vi dra nytta av vattnets kylande effekt på det lokala klimatet.
Vilka områden omfattas av projektet?
Arbetet fokuserar främst på landskapen kring Orust och Tjörn under perioden 2024 till 2026 med föreläsningar, exkursioner, kurser och samtal.
Hur finansieras projektets aktiviteter?
Projektet finansieras av Leader Bohuslän tillsammans med Sparbanken Tjörn och Sparbanken Orust för att främja lokal klimatnytta.
Är det möjligt för allmänheten att bidra?
Ja, vi välkomnar lokalt engagemang och samarbeten. Du är varmt välkommen att kontakta vår projektledare för mer information om hur du kan delta.
Bakgrund till projektet
Människans användning av fossilt bränsle och degradering av naturen har lett till att kol förflyttat sig från jorden till atmosfären. Koldioxid i atmosfären bidrar till växthuseffekten. Men koldioxid är inte den enda växthusgasen, det finns ett flertal andra. Den procentuellt mest förekommande av dem är vatten.
Relationen mellan vattenånga och koldioxid är relativt okänd och vattnets påverkan på klimatet talar vi sällan om. Det vill vi ändra på, för här finns det stor potential till ett effektivt och lyckat klimatarbete!
I takt med att vi förbränt fossilt kol har vi också förstört våra matjordar, frigjort bundet kol i marken och reducerat våra landskaps förmåga att hålla vatten. Det innebär att områden med kompakterad och eroderad mark inte längre kan ta emot nederbörd, utan vattnet rinner ovanpå markytan, ner i diken eller brunnar och transporteras ut i vattendrag och hav. Vattnets väg har ändrats och tidsfönstret från nederbörd till när vattnet når hav och vattendrag har reducerats avsevärt. Om jorden haft kvar sin växtlighet och tjocka lager av matjord skulle vattnet stanna kvar i jorden långt mycket längre än idag.
Det skulle förhindra att jorden värms upp till kritiska temperaturer då solen lyser på den. Jordskorpan skulle återgå till att bli ett grönt kylande täcke istället för den nakna, hårda, torra yta den är idag, som nu både absorberar och reflekterar värme och så bidrar till ökad växthuseffekt.
Vi behöver minska våra koldioxidutsläpp. Men de trendigaste lösningarna för att göra det är tekniskt avancerade, ägs och styrs av stora bolag, verkar genom konsumtion och ifrågasätter inte det utnyttjande av natur och människor, samt den överkonsumtion av energi och varor vi lider av idag.
Ett ensidigt fokus på grön energi riskerar att möjliggöra fortsatt överexploatering av jordens resurser. Klimatkrisen är även en social kris, en kris i demokrati, ödeläggelse av livsmiljöer och ett massutdöende av arter.
Genom att fokusera på vad vi kan göra lokalt och på vattnet i våra landskaps påverkan på den globala uppvärmningen och den biologiska mångfalden tillför vi en demokratisk aspekt på omställningen till ett hållbart samhälle. Här kan vi som lokalsamhälle tydligare göra skillnad genom att bilda oss – inte minst om vattnets kretslopp och påverkan -, göra lokala insatser och stödja jordbrukare som vårdar och brukar sina marker på ett regenerativt vis. På ett sätt som bygger matjord genom att hålla marken täckt och låta djur beta gräs och skogsmarker, samt låter vattnet verka som den naturliga kylarvätska den är!
Vi tror inte att det finns några enskilt rätta svar, de utmaningar vi står inför kräver en rad åtgärder och att vi är många som engagerar oss. Det största bidrag du kan ge tror vi är att du engagera dig i just det du tycker är viktigt!